Gå bara rakt fram utan att svänga, så kommer du rätt.

Tidigt tidigt, jättetidigt i morse hade jag och Fru Hjortsberg en smskonversation som egentligen mest handlade om en missuppfattning. Det är uträtt och förbi nu, men det fick mig att tänka på detdär med kommunikation. Nästan varje gång jag träffar The Molly, min 4-åriga systerdotter, så tänker jag: Japp, jag ska också köra med sådär raka rör, säga som det är och fråga när jag undrar något. Inte fjanta runt eller undvika att säga eller fråga saker som nästan gör att jag krackelerar i fasaden. Jag är med på att det kanske inte är helt bekvämt och inte heller alltid ett vinnande koncept att härja fram likt en fyraåring när man är 30 nånting. Men att i grund och botten köra med The Molly Style. Det tror jag är bra. Och när jag ändå närmar mig ämnet, säg inte att du är dålig på att säga nej för att du är för snäll. Nej nej nej, det handlar nästan alltid om att vara för mesig för att säga nej. Att inte kunna säga nej för att man vill göra allt på samma gång är en annan sak. Men att säga nej för att man tänker att det är rart - dumt! Och nej, detta var inte riktat till någon särskilt. Möjligtvis som en påminnelse till mig själv. Proberbly yes.

Lokalproducerat.

Igår kunde den som bor i Skövde, eller inte alldeles för långt därifrån läsa lite kort om mig i en lokaltidning. Lite snopet blev jag en han i ingressen. Men jag väljer att se det som spännande, och så nära att inte längre vara lady jag någonsin kommer. I texten står också att läsa att my dear blogg inte heter som den gör för att jag hyser ett direkt motsånd mot grillande. Där känner jag att ett förtydligande är på sin plats. Såhär är det:
Jag hyser inget motstånd mot grillat krubb, grillat kött som mest osar glutamat kan kvitta. Och visst tycker jag att det vore flott om alla som grillar kött slår till på helgrillat. Men det är lite mycket att begära, och vill du grilla kött så får det stå för dig. Så matbiten i grillandet är jag ok med. Det jag ställer mig skeptiskt och tvekande inför är detdär hetsiga "ojojoj-nu-skiner-solen-fram-med-grillen-beteendet". Nu ska vi ha trevligt, och helst spela kubb eller än värre ta fram gitarren och krysta fram en trevlig bit. Jag gillar det inte. Det knyter sig i magen på mig och jag känner hur mitt leende övergår i ett stelt panikartat uttryck. Och det står jag för. Hur surt det än kan låta. Men ta fram ett Alias, Twister eller charader så ska ni få se på glad



Hur som helst, här är maten jag gillar att grilla:

Fina fiskenpaket med potatis, pepparotsgräddfil och grillad citron.

(4 paket)

2 paket hoki eller annat vit fisk (400 g)
1 kg färskpotatis
2 riktigt goda tomater
2 charlottenlökar
1 bunt färsk dill
Flingsalt, nymalen svartpeppar
75 g smör
Rapsolja

Pepparotsgräddfil:
4 dl gräddfil
Färskriven epparrot, efter smak och tycke.
1rivet äpple
flingsalt, nymalen svartpeppar

2 citroner

Gör såhär:
Tina hokin. Fixa i ordning grillen.
Skrubba och koka färskpotatisen mjuk. Dela eventuellt så att bitarna blir ungefär lika stora.
Gör i ordning fyra stora ark grillfolie.
Dela fiskblocket i två delar och lägg i mitten av foliearket. Salta och peppra runt om.
Skär tomaten och charlottenlöken i tunna skivor och lägg ovanpå fisken.
Hacka dill fint och blanda med det rumsvarma smöret. Salta och peppa. Klicka smöret på fisken.
Lägg potatisarna runt och ringla lite rapsplja över. Strö på lite extra flingsalt.
Vik ihop paketen (som en calzone ungefär, så blir de lätta att öppna!) och placera på grillen i ca 20 minuter.

Grillad citron:
När citronen grillas blir den söt och saftig.
Skrubba citronerna i ljummet vatten. Halvera och grilla dem med snittytan nedåt i ca 2 minuter. Pressa den sedan över de färdiggrillade paketen.

Såsen: (under tiden fisken grillas)
Rör ihop den rivna pepparroten och det rivna äpplet med gräddfilen. Smaka av med salt och nymalen peppar.
Klart!

Servera gärna paketen tillsammans med smarrig örtsallad på t ex:
Rucola
Babyspenat
1 knippe dill, grovhackad
1 knippe gräslök, hackad
2 dl färska örter (t.ex. koriander, basilika eller mynta)
olivolja och flingsalt.


Och så dessert:

Rabarbersorbet (Grillas med fördel inte!)
En enkel men hej så god dessert tycker jag. Garnera med färska jordgubbar och servera gärna med ett glas iskall fläderlikör.
Perfekt kombo!

ca 4 port:
300 g rabarber
2 dl socker
1 dl vatten
1 msk glukos (finns på apoteket)
2 äggvitor

Gör så här:
Skölj och skala eventuellt rabarbern om den är vädigt grov. Skär rabarbern i mindre bitar. Koka rabarbern mjuk i vatten och socker i en kastrull 8-10 min.

Mixa rabarbern slät med mixerstav eller i en liten matberedare.

Tillsätt glukos och låt kallna.

Vispa äggvitorna till ett riktigt fast skum, gärna med elvisp. Vänd ner äggvitorna i rabarbern.
Frys smeten i en glassmaskin om du har en i gömmorna. Annars frys massan i en bunke och vispa med 30 min mellanrum med elvisp tills sorbeten frusit klart.

Måndag på en onsdag.

Idag lär jag mig via google att det är total månförmörkelse just i kväll. Typiskt trist att jag lär mig det där. Istället för genom att lyfta blicken de få stegen mellan mitt nuvarande jobb och mitt nuvarande hem, som råkar vara på en ö som kanske är det stiligaste stället just när det kommer till månar och solar. Typiskt. Men, månen bjuder in till förmörkelse igen den 10 december. Håll ut.

Ungefär såhär grann var solen på Öland 2010. Jättegrann!

Dansa fastän.

Snart snart kommer jag skriva om när S.D.K.B var på turné i Skåne och Skånes granne. Och kanske skriver jag om att jag är en jäkel på att grilla fisk, eller vilket som är det roligaste spelet ever. Snart kommer jag också skriva om andra saker som t ex när tårarna rinner fast man, man som i jag, egentligen inte är så ledsen alls. Men det bara inte riktigt går att få ordning på känslorna. Men först ska jag och Focus styra kosan till Öland. Roligt tycker vi, men lite vemodigt just precis nu. Men det blir bättre. Over and out.