Nej nej nej...

...jag kommer aldrig att go with the flow och helt obesvärat skråla med till allsång. Vad är grejen och hur kunde det blir så stort? Jag gillart inte, och jag tycker inte att det är vackert att höra folk sjunga nästan rätt och klappa i nästan rätt takt. Med ett glas vin i varje ben kanske jag kan sträcka mig till att le lite och sjunga halvsnygt till vissa bitar. Kanske. Kalla mig sur, kalla mig märkvärdig. Gör det. I morses fick jag ändå något sort straff av allsångs-all-mighty när jag böjde mig ner för att ta upp min mascara och fick ett litet ryggskott på köpet. Right back at ya tönt: på den tillställning jag var på med jobbet ikväll satt jag tyst som muren med ihopsnörpt mun när det skulle sjungas i takt med Tomas Ledin. Ha!