Jag borde verkligen ha satt detdär sigillet på mig själv. Jag borde ha gjort det för att behålla den fint tindrande sansade känsla jag hade innan jul. Nu har den som sakta siprat ut. Så kan jag inte ha det, det ger mig oklädsamma rynkor och missnöjd pluttmun. Inte bra. Så, nu är det jag som tvingar upp mungiporna köper en flaska champagne att sippa på Nyårsafton lång och skålar in nya friska fnittriga tag. Det blir bra. Och
Mr Murphys lag känns högst omodern, istället kliver
Mrs Murphy in med elegant bestämda steg. Gott nytt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar