onsdag 29 februari 2012

Pang vilket pangår!

Ojoj, jag höll på att missa ett litet inlägg märkt denna dag som liksom är lite på undantag. Trist att inte ta det tillfället när det väl ges menar jag. En dag för att hålla ordning och reda i årstiderna, och för damer att sjunga du gamla du fria. 29 februari, snyggt. Nästan mystiskt.

tisdag 28 februari 2012

Vad kan du om Östergötland...

...undrar dn.se idag. Ingenting! Fan. Jag som gillar östgötska nästan lika mycket som hundar och rötjut. Men att ha noll rätt av åtta möjliga är ganska snyggt.

måndag 27 februari 2012

Argentinskt i glaset, franskt i burken.

Som jag skrivit tidigare så är det något med fransk film som jag gillar. Det spelar nästan ingen roll vad det är för film, den blir bra på franska. I fredags sippade jag på ett glas rosvin tillsammans med "Kvinnorna på sjätte våningen" aka "Les femmes du 6ème étage". Trevligt. Och vad läser jag på IMDb, jo att den släpptes i Sverige den 12 augusti. På min födelsedag! En rar film, men inte lika rar som vare sig "Amelie från Montmartre"
eller "Den första dagen på resten av ditt liv." Men helt ok.


onsdag 22 februari 2012

Rosor är röda, mina läppar är snart blå.

Alltså hoppla vilken grann rötjutsbox! Swosch så drogs min blick till den. Det kan hända att jag ibland är lite skeptisk till fina flaskor och boxar, som att de har något att dölja. Men inte denhär. Den ropade på mig med true love, och ett Syrah(rö)tjut som inte gick att motstå. Ett ganska lätt, men angenämt vin som inte stör. Jag säger skål.


De röda rosorna hette tydligen "Untouched" innan, men blev plockade och kom nog på att rosor ju faktiskt är både mycket finare och säkert säljer bättre. Untouched... konstig namn.

torsdag 16 februari 2012

Se den bara.

Jag kan inte riktigt säga vad det är som gör att denhär filmen känns på ett behagligt sätt i magen. Eller vad som gör att jag fortfarande är i den. Du vet som när man läser en bra bok och liksom befinner sig i den även när man slutat läsa. Du vet den känslan? Och musiken - kind of love It!

onsdag 15 februari 2012

Trottoarpratare.

Denhär lilla raringen satt vid trottoarkanten och tittade på mig igår när jag med ledsamt tunga steg och fundersam blick promenerade förbi. Är det en snöpanda eller liten isbjörn? Gullig. Jag hejade glatt tillbaka och gick vidare med lite lättare steg.

Och detdär med de ledsna stegen och den fundersamma blicken är inte så allvarligt egentligen. Det var ett taskigt dagsmode bara. Lite för många valentinhjärtan i sinnet som till slut fick nog och kokade över tror jag. Jag verkar ha fått en romantikers hjärta på köpet nångång, och det är fasen inte alltid varken frivilligt eller helt lätt. Oftast är det helt lugnt, men det är ju alla dessa jävla känslor som styr och ställer lite som de tycker. Trevligt att känna något såklart, men tröttsamt ibland. Så äre mät.

tisdag 14 februari 2012

Valentin har namnsdag idag.

Tycka vad man vill om denna dag som har många namn. Lite tjatigt är det med I-love-you-nallar i skyltfönstren, konstiga kärlekssmycken och fula hjärtmönstrade champagneglas på butikshyllorna. Det tycker jag. Men jag tycker också komplext nog, som jag skrev i förra inlägget, att det är trevligt att fira! Så idag blir dagen som jag äntligen korkar upp en flott flaska Amarone som jag fick av Milda Matilda på min 30-årsdag. (Och det vet du ju när det var.) Trots att jag verkligen tycker att det passar utmärkt med en bubbel på en helt vanlig trist måndag och att det är lämpligt att använda både finservisen och diamanter till vardags istället för att vänta på "rätt tiullfälle", så har jag alltså ännu inte öppnat dendär flaskan. Knepigt. Men nu är det dags. Och jag hoppas innerligt att jag inte förstört den med mitt nonchalanta spontanlagrande. Så skit i att det mesta med denna dag är ganska kommersiellt, så kommer det ju vara även om vi surar, gör nåt du tycker är lite extra trevligt ändå. Om du känner för det alltså. Med hjärtan på kjolen och rosor på kind säger jag Puss till alla jag håller kär.

söndag 12 februari 2012

32,5!

Idag är det min halvfödelseday, 32,5 år! Den firas inte så mycket men jag tycker om att fira min helfödelsedag. Den har som nåt sorts magiskt skimmer över sig som inte verkar försvinna med åren. Det spelar egentligen ingen roll hur den firas, jag har inte ristat in en lag i en ädelsten någonstans. Nej, jag gillar mest själva känslan av att det är min dag. Sen tackar jag då rakt inte nej om någon vill fira mig med pompa och ståt, och det kan hända att jag spelar en truddelutt på firartrumman själv. I alla fall ett litet intro. För ett halvår sen firades och firade jag på Öland. Mycket angenämt. Efter ett lite snurrigt hejdå till min sommar på Böda för den gången tog jag mitt pick & Focus och mötte J i Kalmar. Vi kvistade vidare till Borgholm och jag avslutade dagen med Skaldjursplateu och Champagne (Jo, Johan fick också vara med men han åt fisksoppa.) Angenämt var ordet! Men med detta inte sagt att jag inte tyckt att varma mackor, rödtjut och pyjamas hade varit minst lika neat. Det är känslan som räknas, men jag tar gärna tillfällen i akt att fira flott när de ges.

Här hade det ju varit på sin plats med ett kort över den alldeles fantastiska Skaldjursplateun jag frossade i, det hade det. Men, de korten fanns i min prekraschade tellie och är bara kvar i mitt minne. Så välkomna in dit.

torsdag 2 februari 2012

Får jag fresta?

Det är något med potatis, jag älskar potatis i nästan alla dess former. Hasselback ligger på en nästan orubblig förstaplats, nästan för att den igår fick konkurrens av Fröken Jansson. OMG vilken Jansson jag fick till. Tricket ligger i att steka den tunt tunt skivade löken lätt i smör innan den varvas med potatisen & co. Kanske en självklarhet för dig, men för mig kom det som en piffig och välkommen nyhet. Har du du inte pomme de terrat, så gör det!

onsdag 1 februari 2012

Min grAnna syster!

Åh vad mallig jag är över min syster. Hon är en såndär handlingskraftig en som får saker gjorda och sitter inne på all möjlig kunskap. Hon kan odla vitlök, hon kan brodera andra stygn än stjäklstygn, hon kan lägga in gurka, hon kan baka vridna baguetter, hon kan leda ett styrelsemöte, hon vet hur man tråcklar ihop en utsällning. Bland annat. Min syster är sträng, men på ett tydligt sätt. Precis om de flesta andra sunda människor har hon några ibland lite svåra sidor, då jag som lojal little sis får välja mina ord och passa min inte alltid helt genomtänkta tunga. Men oftast har hon närmast till skratt. Och hon är en såndär morsa som jag hoppas bli, en sån som inte pratar över huvudet på sina barn. I senaste numret av "Hemslöjd" kan du läsa om vad hon gör till skogs Och se så grann hon är. Min allra käraste syster.